Wednesday, January 30, 2019

Update januari

Januari månads utdelningar är som följer:

Aktie
SEK
SPHD 78
VFEM 197
VGWL 3
O 143
BPY 560
BEP 426
BIP 231
Totalt 1638

För januari 2018 så var motsvarande 138 SEK. Ett klart lyft! Det är ofta inte enkelt att finna motivationen när utdelningarna är supersmå. Ett sätt är att hitta en utgift som utdelningarna täcker. Denna månads utdelningarna täcker mitt månadskort för att pendla till jobbet och tillbaka i februari!

Resultatet för månaden
Avanza KF +9.2 (här har Brookfield presterat bra, INDU och JNJ drar ner)
Nordnet KF +6.48
Nordnet ISK +5.16 (här har Latour och Castellum agerat ankare och dragit ner resultatet)

Planerade inköp till nästa månad är MSCI Emerging Markets fonden på Nordnet, XACT Högutdelande, Nordea och SEB.

Data center REITs har kommit ner en bit men jag avvaktar och ser då jag inte gjort ngn större analys att basera ett inköp på.

Sunday, January 27, 2019

Arne Talving (Kavastu) om blockkedjor

Jag kan inte ett skit om aktier och investeringar. Därför försöker jag lära mig så mycket jag bara kan från andra bloggare. Idag blev jag dock påmind om att dubbelkolla allt som sägs och skrivs även från de mest populära bloggarna! Arne skriver ett inlägg om Bitcoin och andra kryptovalutor här: http://arnetalving.se/2019/01/21/sa-kan-du-bli-rik-pa-bitcoin-blogg/

Jag kan som sagt inte mycket om aktier. Bitcoin och blockkedjor kan jag dessto mer om :). Arne har rätt i sin skepsis, men av helt fel anledningar. Jag skrev en kommentar till hans blogginlägg men vet inte om den kommer publiceras så jag listar mina huvudsakliga motargument "verbatim" här:

  1. Argumentet att saker inte har värde för att vi inte använder dem IDAG är bristande (olja hade inget värde innan Nobel). Den tekniska lösningen på koordinationsproblemet som Nakamo löste är helt unikt och banbrytande. Värdelogiken är ännu okänd. Dock innebär detta ej den aldrig kommer finnas.
  2. Energiåtgången för den tekniska potential som blockkedjor erbjuder är försummbar om du jämför med vad den kan komma att ersätta. Det är inte ovanligt att nya tekniker är ineffektiva inledningsvis. Dessutom är det inte mängden energi, utan källan som vi bör fokusera på.
  3. Ingen garant och central koordinator är hela poängen.
  4. Varianter av ny teknologi innan "dominant design" inträder är vanligt.
  5. Lägg ner den där struntboken Arne :). Kolla detta istället https://www.coursera.org/learn/cryptocurrency
  6. Warren Buffetts ord om hur teknologi kan stötta distribuerad koordinering av ett datatillstånd är värt 0. Det är för tidigt att uttala sig om en värdelogik.
  7. Onecoin är mer lik den svenska kronan än vad den är Bitcoin (Onecoin har INGET med blockkedjor att göra).
Det är oerhört viktigt att hela tiden granska det andra säger. Jag har en oerhörd respekt för Arnes kunskaper inom aktier, men skulle inte lägga mycket vikt i det han säger utanför hans kompetensområden. Det har inget alls med Arne att göra, jag gillar verkligen det han gör och stöttar honom fullt. Att inte lägga vikt i saker som sägs när någon inte har erfarenheten och kunskapen är mer en yrkesskada från doktorandtiden :). Arne är absolut inte ensam om detta, jag vet att Jan Bolmeson på www.rikatillsammans.se även han hade en artikel om blockkedjor och Bitcoin. Den innehöll en rad felaktigheter den med. Samma sak här dock, jag tycker Jan är en av de viktigaste utbildarna vi har i Sverige idag. Dock ska man ALLTID vara kritisk. Ställ dig ALLTID frågan ifall folk har kunskaper nog att kunna uttala sig om en viss sak. De kan i all sin välvilja ställa till det. Just idag och i fallet Bitcoin har nog både Arne och Jan rätt, men av fel anledningar :).

Thursday, January 17, 2019

Svenska banker vid en svensk bostadskrash

Money growth has a significant effect on house prices and credit, credit influences money and house prices, and house prices influence both credit and money. This link is found to be stronger over a more recent sub-sample from 1985 to 2006 [...] Shocks to GDP, the CPI, and the interest rate are in turn found to have significant effects on house prices, money, and credit. The empirical analysis further reveals that the effects of shocks to money and credit on house prices are stronger when house prices are booming than otherwise. - Goodhart & Hofmann 2008

Ett par grundantaganden i denna artikel:
  • Bostadspriser på LÅNG sikt drivs primärt av fundamentala faktorer.
  • På KORT sikt styrs priserna mest av bolånemarknadens karaktär.
  • Huspriserna har en multidirectional link till ekonomisk expansion, krediter, och hushållens skulder.
  • Genom att studera bankernas exponering mot den svenska husmarknaden kan man bedöma risken som banker exponerar sig för givet en priskorrektion på bostäder i Sverige.

Boverkets rapport pekar ut ett par faktorer som karaktäriserar marknader som ligger risigt till:
  1. Rörliga räntor
  2. Kunder tar ut kapital ur bostaden
  3. Höga belåningsgrader (80-90%)
  4. Marknadsvärdet/köpeskillingen påverkar beviljandet av bostadslån.

Sverige ligger möjligen risigt till :). Finansinspektionen visar på en del oroväckande data:
  1. Väldigt hög belåningsgrad bland de under 50. FIs rapport fångar inte heller in alla blancolån så det finns fog att misstänka att belåningsgraden är högre än 90% för <30 år och runt 80% för kategorin 31-50 år.
  2. Under 2017 hade 73% en ränta på upp till 1 år och den genomsnittliga räntebindningstiden var 1 år.
  3. Svenskarna räknar med en väldigt liten risk, 1-2% påverkan, för ränteuppgång (Diagram 6).
  4. En ränteuppgång med 5 procentenheter skulle innebära att 6% av hushållen får underskott (5.5% av total lånevolym). Med uppehåll i amorteringen är det 3.2%.
  5. Vid en arbetslöshet på 10% blir det drygt 4.2% som hamnar i underskott.
Normalt är rörlig ränta inte ett problem då högre räntor brukar förknippas med goda ekonomiska tider och hög sysselsättning. Samma argument gäller för t.ex. REITs i USA där många oroar sig för en ränteuppgång i onödan då denna uppgång ofta signalerar god ekonomi med tillhörande förmåga att höja hyror. Men om rörlig ränta brukar agera som en motvikt mot ekonomiskt aktivitet överlag är det aningen oroväckande att vi har negativa räntor i Sverige under en period av rekordhög sysselsättning.

Nåväl. Låt oss nu kolla på de olika bankernas exponeringar mot bolån. Det som är intressant är CRB-B, CRB-D,

Svenska bankerna

Nordea 2017 [EURm]

  • CRB-B siffrorna visar att exponeringen mot Retail på 184 871 (S 147 825).
  • Totala lån 470 129. 
  • CRB-C visar att 183 064 av totala Retail (S 146 552) var från Norden, varav 54 760 (S 48 676) var från SWE.
  • SWE totala lån 112 997
  • Företagslån var på 167 278.
  • CRB-D visar att 181 346 är public loans till retail.
  • CRB-E visar att 145 996 av 162 569 retail lånen var på över 5 år i maturity. 3 007 var rörliga. 9 156 var mellan 1-5 år. Resten on demand.

 Handelsbanken 2017 [SEKm]

  • CRB-B siffrorna visar att exponeringen mot Retail 1 031 681 (S 932 265)
  • Totala lån 2 686 311
  • CRB-C visar att 822 353 av total Retail var från SWE.
  • Sverige totala lån 1 565 762 
  • Totala företag 1 325 060
  • Hittar inte public men "other" listar 911 416 till retail (samt ett betydande lån på 684 506 till "corporates real estate activities").
  • CRB-E visar att 532 732 är rörliga lån. 228 749 är mellan 1 till 5 år. 172 380 är 5+ år. Resten on demand.

SEB 2017 [SEKm]

  • CRB-B siffrorna visar att exponeringen mot Retail 620 230 (S 538 330)
  • Totala lån 2 267 199
  • CRB-C visar att 529 897 (S 481 032) av total Retail var från SWE.
  • Sverige totala lån 1 138 924
  • Totala företag 1 193 343
  • CRB-D visar att 544 380 retail (S 477 430) är household. 
  • CRB-E visar att 67 275 är rörliga lån. 204 399 är mellan 1 till 5 år. 318 882 är 5+ år. Resten on demand.

Swedbank 2017 [SEKm]

  • CRB-B siffrorna visar att exponeringen mot Retail 1 144 188 (S 1 003 783)
  • Totala lån 2 113 147
  • CRB-C visar att 1 054 564 av total Retail var från SWE.
  • Sverige totala lån 1 603 083
  • Totala företag 597 175
  • CRB-D visar att 866 167 av retail är mortgage. 
  • CRB-E visar att 700 134 är rörliga lån. 277 690 är mellan 1 till 5 år. 87 381 är 5+ år. Resten on demand.

Sammanfattning

Tabellen nedan visar på jämförande nyckeldata.

[MSEK] Nordea Handelsbanken SEB Swedbank
Retail exposure
1,898,625
1,031,681
620,230
1,144,188
- of which secured
1,518,163
932,265
538,330
1,003,783
- public retail
1,862,423
911,416
544,380
866,167
Total loans
4,828,225
2,868,311
2,267,199
2,113,147
- of which from SWE
1,160,479
1,565,762
1,138,924
1,603,083
SWE retail exposure
562,385
822,353
529,897
1,054,564
- of which public
499,903
N/A
481,032
N/A
Total corporate loan
1,717,945
1,325,060
1,193,343
597,175
5 year retail maturity
1,499,379
172,380
318,882
87,381
1-5 year retail maturity
94,032
228,749
204,399
277,690
<1 year retail maturity
30,882
532,732
67,275
700,134
Retail exposure
39.32%
35.97%
27.36%
54.15%
SWE retail exposure
11.65%
28.67%
23.37%
49.90%
SWE exposure
24.04%
54.59%
50.23%
75.86%
Short term loans
1.63%
51.64%
10.85%
61.19%
Long term loans
78.97%
16.71%
51.41%
7.64%
Public retail exposure
98.09%
88.34%
87.77%
75.70%
Secured retail
79.96%
90.36%
86.80%
87.73%

Banken med högst exponering mot Sverige och dess bostadsmarknad är Swedbank. Obundna lån på 61% samt en exponering mot retail på 54%. Tryggast verkar Nordea vara med en låg retail exposure, framför allt mot Sverige, samt en hög andel bundna lån. Även SEB verkar ok. Handelsbanken ser ok ut, men har lite för hög andel obundet.

Lustigt nog verkar ingen bank ha en 73%-ig exponering mot 1-åriga lån som FI visar ovan. Möjligt att folk har både bundet och icke bundet samtidigt.

Nu har ju givetvis dessa banker andra risker att ta hänsyn till. Men som en hedge mot Svenska bostadsmarknaden är det nog absolut tryggast att spara i Nordea. SEB och SHB är ganska likvärdiga. Dock ska man nog hålla sig borta från Swedbank om man är rädd för en svensk bostadskrash. Dvs .. gå kort Swedbank om du vill ha en bostadshedge.

Jag har redan öppnat en liten smygposition i Nordea och i SHB. Kommer utöka min analys i senare artiklar för att välja en bank. I denna första runda kan jag dock välja bort Swedbank.

Monday, January 14, 2019

Det var bättre förr! vs Var det bättre förr?

En sak jag ofta hör, och själv bidrar till, är att prata om hur det var enklare "förr" med ekonomin. Idag verkar det vara näst intill omöjligt att spara till ett hus etc. och 120 års amorteringstider är accepterat i ett system där priserna bara kan gå upp...

Men låt oss titta på ifall det var bättre förr eller ej.

Det finns tre huvudsakliga källor till inkomst: disponibla inkomsten (alt. transfereringar), finansiellt sparande (värdepapper, räntepapper, bostadsrättsandelar etc.), och realt sparande (hus, tomtmark, guld, konst etc.). Låt oss granska samtliga!

Disponibla reala inkomster

Jag kommer länka en del till ekonomifakta vilket bör besökas oavsett mitt inlägg!

Jag väljer att jämföra sedan 1988 då detta är snittet för mig och mina syskons födelsedagar (dessutom är det nära medelåldern för förstfödeskor i Sverige).

1988: 119 760
2017: 214 810

Disponible reala inkomsten skall sedan jämföras med ränteutgifter som folk har för sina lån etc. Detta är i särklass en av de största icke skattemässiga utgifterna för hushållen och påverkar hur mycket de har kvar att konsumera (nu eller senare) för.

Runt 7% gick åt till ränteutgifter efter skatt under sena 80 och tidiga 90 talet. Kan jämföras med dagens 2.5%.

1988: 6%
2017: 2.5%

Sparande

Den disponibla inkomsten kan antigen gå till framtida konsumption (sparande) eller till nutida konsumption. 


Tabellen inkluderar både finansiellt sparande och realt sparande. 80-talet var tufft! Jag räknar med den finansiella sparkvoten då jag inte tror att vi kommer få pension från staten när jag blir gammal (även om mina föräldrars troligtvis får det).

1988: -12%
2017: 4.2%

Det ser här bättre ut idag, men vi ska komma ihåg att 80-talet var en tid då man i princip fick betalt för att låna till bostad (avdragsrätter samt skyhög inflation). Bostaden var ett realt sparande som verkligen gynnat generationen innan mig. Dessutom så avreglerades kreditmarknaden 1985 vilket gav en rejäl boost till realprisökningar. Skatteregler under denna period gjorde att det var svårt att uppnå ngn positiv avkastning med finansiellt sparande.

Bostäder

Jag väljer här bara att kolla på bostaden som realt sparande då de flesta inte äger någon annan typ av realt sparande. 






Göteborg blir ett bra mellanvärde :). Inflationsjusterat blir detta 127 år 1988 till 397 år 2017. Helt klart är det dyrare att köpa ett hus idag.

1988: 127
2017: 397

Värt att nämna är dock skuldkvoten. Ekonomifakta saknar data här så vi vänder oss till en annan trevlig sajt: https://ekonomistas.se/2014/05/17/skuldkvoten-ar-ett-olampligt-riskmatt-det-finns-mycket-battre/

Här ser vi hur hushållens belåningsgrad ingalunda verkar hög. Tvärtom så har denna sänkts avsevärt sedan 1980talet.

1988: runt 65% i debt/real assets och 75% i debt/financial assets (blir ca 35% debt/total assets).
2017: runt 60% i debt/real assets och 70% i debt/financial assets (blir ca 30% debt/total assets).

Och här ser vi hur läget idag är relativt jämförbart med 1980-talet
Intressant minst sagt.

Låt oss även ta en titt på finansiella tillgångar (exklusive bostadsrätter).
En titt på rikatillsammans avkastningar samt rikatillsammans stockholmsbörsen berättar att vi har haft en period av finansiell tillväxt som var nära 0 under 1988 till 1993. Vi kan även se vilka enorma svängningar stockholmsbörsen har. Nu investerar jag mest i ACWI och MSCI world så detta berör inte mig lika mycket (OMX har historiskt högre volatalitet än det jag investerar i).

Slutsatser

Hade vi det bättre förr? Nja ...

  • 1.794x mer i disponibel inkomst.
  • 0.42x i ränteutgifter.
Intjäningen via lön har ju helt klart förbättrats.
  • 3.13x i utgifter kopplat till husköp.
  • Jämförbara skulder i förhållande till våra förmögenheter.
Dock är risken MYCKET högre idag då saker knappast kan förbättras gällande förutsättningar för framtida prisuppgångar i realtillgångar samtidigt som skulderna är personliga.

Så, var det bättre eller sämre förr? Beror lite hur man räknar visar det sig. Tar man mer ansvar för sin ekonomi och sparar är det klart bättre förutsättningar nu än förr. Vill man konsumera mer är det även bättre idag än förr. Riskerna är dock högre för de som är rädda för skulder.

UPDATE: Intressant nog drar Boverket liknande slutsatser i sin 2013 rapport. Deras beräkningar visar att ca. 30% av prisuppgångarna är spekulation, resten drivs primärt av reallöneuppgångar samt ränteutgifternas påverkan. Även om priserna ökar snabbare än reallönerna (nära 100% snabbare) så är det fortfarande en kombination av flera faktorer som spelar roll. Dock verkar inte utbud och efterfrågan till följd av inflyttning / urbanisering spela ngn större roll. Kreditexpansionen och tillgången på lån är en betydande faktor.

Thursday, January 10, 2019

Svenska preferensaktier

En del av planen för 2019 är att öka mitt samlade kassaflöde. Inspirerad av https://hernhag.se/preffar/ tänker jag nu gå igenom de olika preferensaktierna som finns på börsen och se ifall jag finner några lämpliga kandidater.

Tabellen nedan är sorterad på direktavkastning och jag har filtrerat bort alla bolag som dragit in utdelningen eller där utdelningen är uppenbart hotad.

Pref Kurs Utd. DA Inlösen Bransch
Fast Partner 119.08 6.67 5.60% 116.67 Fastigheter
Sagax 35.25 2 5.67% 35 OR Sagax D Fastigheter
Akelius 339 20 5.90% 375 2019-05]; 345; 330 [2024-05 Fastigheter
Heimstaden 336 20 5.95% 375 2025-05]; 330 [2025-05 Fastigheter
Hemfosa 167 10 5.99% 211,25; 195 [2019-11; 178.75 [2024-11 Fastigheter
SBB 577 35 6.07% 750 2020-10-05]; 650 2024-10-05]; 600 Fastigheter
Volati 658 40 6.08% 725 2020-05]; 675; 625 [2025-05 Industri
NP3 32.48 2 6.16% 35 Fastigheter
Klövern 313.5 20 6.38% 500 Fastigheter
Amasten 310 20 6.45% 350 Fastigheter
K2A 304 20 6.58% 325 Fastigheter
Corem 301 20 6.64% 500 Fastigheter
Victoria Park 301 20 6.64% 325 2019]; 300 2020]; 275 [2021 Fastigheter
Footway 119 8 6.72% 110 2019-60]; 105 E-handel
Sdiptech 107 8 7.48% 110 2019-05]; 105 Infrastruktur
ZetaDisplay 119 9 7.56% 110 2020-11]; 105 IT/reklam
Aros BU 106.98 8.5 7.95% 115 2020-12-19]; 100 Bostadsutveckling
Pegroco 117 9.5 8.12% 115 Investeringar
Genova P. 123 10.5 8.54% 130 2025-11]; 110 Fastigheter
ALM Equity 98 8.4 8.57% 120 Fastigheter
Tobin P 112 11.5 10.27% 110; 130 [2020-06 Fastigheter
Quartiers P. 8.72 0.96 11.01% 12 Fastigheter

För att få en idé om hur marknaden prissätter risken så kan vi kolla på obligationerna:
  • Fast Partner. IS STIBOR + 2.45 2018/2021. IS STIBOR 3 2.85 2018/2022. Inlösen sannolik.
  • Sagax. IS STIBOR + 2.15 2017/2021 + 2017/2022. Risken låg 3.2 2015.
  • Akelius. IS STIBOR + 1.3 2018/2023. Inlösen sannolik.
  • Heimstaden. IS STIBOR + 3.15 2017/2021.
  • Hemfosa. IS STIBOR + 2.775 2018/2021?. Stamaktien ger 6.7%. Detta var innan Nyfosa?
  • SBB. IS STIBOR 3 + 3.9 2018/2021.
  • Volati. IS STIBOR + 3.5 2017/2022. Stamaktien intressant.
  • NP3. IS STIBOR + 5 2018/2022. Stamaktien ger 4.3%.
  • Klövern. S STIBOR + 1.7 2017/2021. IS STIBOR + 3.5 2018/2021.
  • Amasten. IS STIBOR + 6 2017/2019.
  • K2A. Hittar inga obligationer. Men belåningen ökar och räntetäckningsgraden neråt. Nope.
  • Corem. IS STIBOR + 4.35 2018/2021.
  • Victoria Park. IS STIBOR + 4.5 2016/2020. Lånen går ner. Intressant. Men nej.
  • ...
  • ALM. IS STIBOR + 7.5 2017/2021.
Håller vi oss till en risk på under 350 punkter över STIBOR för icke säkrade är dessa intressanta:
  1. Akelius: 5 år och 1.3.
  2. Sagax: 5 år och 2.15.
  3. Fast Partner: 3 år 2.45 samt 4 år 2.85
  4. Hemfosa: Lite otydligt men jag tror 3 år och ett snitt på 2.775
  5. Heimstaden: 4 år och 3.15
  6. Volati: 5 år och 3.5
  7. Klövern: 3 år och 3.5
Ok. Vad ska man med en preferensaktie till? Kassaflöde är mitt givna svar. Då vill jag ha så mycket stabilitet som möjligt och jag vill gärna att preferensen negativt korrelerar med aktieportföljen som helhet (dvs. gärna evig pref som beter sig som en obligation och rör sig omvänt mot räntan). Jag vill därför att det ska vara säkert, dvs. hyresfastigheter med låg belåning och låg vakansgrad. Akelius är en given vinnare. Nu har preferensaktien gått upp på spekulation om inlösen (som kanske uteblir). Blir det en inlösen så är det i princip gratis pengar på 339 SEK. Blir det inte inlösen så finns risk för nedgång igen men det tar man igen på något år eller så.

Data för Akelius 2017:
Räntetäckningsgrad: 4.7 (exklusive värdetillväxt 1.9)
Belåningsgrad: 44%
Vakanser: 0.9%.
Soliditet: 46%
Bolaget tar höjd för: Räntehöjning på 5 procentenheter samt 25% pristapp på fastighetspriser. De har en räntetäckningsgrad på 1.7 med en uppgång till 8% ränta.
Siffrorna blev bättre för 2018Q3...

Givet att Akelius pref ger 5.9% finns det egentligen inte något klokt alternativ till den preferensen. 

Annat intressant är stamaktierna i Hemfosa, Volati, samt Sagax. Äger ju redan Sagax, men ska ta en närmare titt på de andra.




Tuesday, January 1, 2019

Portföljen 2018


Ok. Helåret 2018 är bakom oss och det är dags för en summering. Kan ju börja med att skriva att december månad var ju en "dålig" månad. Mitt eget resultat förvärrades pga följande inköp:

  1. 2018-12-03 köptes 100 BPY för 15 900. Är nu nere -6.18%.
  2. 2018-12-03 köptes 20 BIP för 7 059. Är nu nere -7.11%. Köpte även för 5 022 den 17:e och är nere -6.11 där.
  3. 2018-12-03 köptes 50 BEP för 12 904. Är nu nere -7.13%.
Botten för samtliga var runt den 24:e och alla är upp ca: 10% sedan den botten. Planen är dock oförändrad gällande Brookfield, det är ett bolag med en grym historik och är väl positionerat för framtiden förutsatt att vi inte får räntehöjningar utan inflation (bedömer det utfallet som osannolikt).

December är dock en fantastisk månad sett från ett inköpsperspektiv. Flera bolag börjar nu komma ner i värdering en del och det börjar bli dags att se över inköpen och skjuta in med mer medel från krigskassan.


Utdelningar (SEK 25 698)

Utdelningarna under 2018 var ett riktigt lyft (som planerat). Totalt mottogs 17 320 SEK över 88 utdelningar fördelat enligt nedan:

Månad Summa
Jan 138.59
Feb 280.76
Mar 1977.14
Apr 1554.11
Maj 4864.68
Jun 4129.16
Jul 925.6
Aug 255.84
Sep 856.12
Okt 1186.43
Nov 857.37
Dec 294.21

December var även tid för utbetalning av räntor från Avida och Bluestep. Totalt mottogs SEK 8 378.



Portföljen

Portföljen ser nu ut som nedan (grönt betyder ökning/nytt, rött minskning, svart oförändrad):

Aktier Antal Plan Typ
Berkshire Hathaway Inc Class B 6 Långsiktigt öka Värdetillväxt
3M 3 Öka vid börskrash Utdelning
Bonava AB B 20 Observation Bostadshedge
Brookfield Infrastructure Partners LP 90 Långsiktigt öka Utdelning
Brookfield Property Partners LP 300 Långsiktigt öka Utdelning
Brookfield Renewable Partners LP 150 Långsiktigt öka Utdelning
Bure Equity AB 48 Öka vid börskrash Mix
Castellum AB 150 Behåll Utdelning
Industrivärden C 110 Långsiktigt öka Mix
Investor AB ser. B 150 Kärninnehav Mix
Johnson & Johnson 16 Behåll Mix
Kinnevik B 10 Observation Mix
Latour, Investmentab. ser. B 545 Kärninnehav Mix
Lifco AB ser.B 40 Öka vid börskrash Mix
Lundbergföretagen AB, L E ser. B 178 Kärninnehav Mix
Nordea Bank Abp 30 Observation Bostadshedge
Realty Income Corporation 85 Öka vid dipp Utdelning
Sagax AB 90 Krydda Utdelning
Skandinaviska Enskilda Banken ser. C 10 Observation Bostadshedge
Skanska B 6 Observation Bostadshedge
Svenska Handelsbanken ser. A 25 Observation Bostadshedge
Vostok New Ventures Ltd 75 Balansera global Mix
Waste Management Inc 14 Behåll Mix
XACT Högutdelande 900 Kärninnehav Utdelning
Fonder
Avanza Global 304 Öka i brist på annat Värdetillväxt
S&P 500 High Dividend Low Volat. 70 Öka vid lagändring Utdelning
iShares S&P 500 IT 570 Öka vid björn Värdetillväxt
iShares Snull 500 Health Care Sector 760 Långsiktigt öka Mix
Länsförsäkringar Global Indexnära 811 Behåll Värdetillväxt
Spiltan Globalfond Investmentbolag 253 Avvakta ökning Värdetillväxt
Swedbank Robur Access Asien 81 Balansera global Värdetillväxt
Vanguard FTSE Emerging Markets 105 Balansera global Värdetillväxt

Det är lite oklart hur mycket portföljen som helhet gått under 2018. Nordnet visar följande:
KF: 14.53%, +34 373.
ISK: 5.4%, +14 393.

Avanza är dock lite udda. Den visar 3.15% för året men samtidigt -17 771 i resultat. Portföljen skall således ha gått upp procentuellt men ner i kronor sett, vilket är lite udda. Går vi efter procent, så ligger jag runt 7% för helåret.


Det är även dags att ta fram en plan för året som kommer. Mer om det i nästa inlägg.