Det var bättre förr! vs Var det bättre förr?

En sak jag ofta hör, och själv bidrar till, är att prata om hur det var enklare "förr" med ekonomin. Idag verkar det vara näst intill omöjligt att spara till ett hus etc. och 120 års amorteringstider är accepterat i ett system där priserna bara kan gå upp...

Men låt oss titta på ifall det var bättre förr eller ej.

Det finns tre huvudsakliga källor till inkomst: disponibla inkomsten (alt. transfereringar), finansiellt sparande (värdepapper, räntepapper, bostadsrättsandelar etc.), och realt sparande (hus, tomtmark, guld, konst etc.). Låt oss granska samtliga!

Disponibla reala inkomster

Jag kommer länka en del till ekonomifakta vilket bör besökas oavsett mitt inlägg!

Jag väljer att jämföra sedan 1988 då detta är snittet för mig och mina syskons födelsedagar (dessutom är det nära medelåldern för förstfödeskor i Sverige).

1988: 119 760
2017: 214 810

Disponible reala inkomsten skall sedan jämföras med ränteutgifter som folk har för sina lån etc. Detta är i särklass en av de största icke skattemässiga utgifterna för hushållen och påverkar hur mycket de har kvar att konsumera (nu eller senare) för.

Runt 7% gick åt till ränteutgifter efter skatt under sena 80 och tidiga 90 talet. Kan jämföras med dagens 2.5%.

1988: 6%
2017: 2.5%

Sparande

Den disponibla inkomsten kan antigen gå till framtida konsumption (sparande) eller till nutida konsumption. 

Tabellen inkluderar både finansiellt sparande och realt sparande. 80-talet var tufft! Jag räknar med den finansiella sparkvoten då jag inte tror att vi kommer få pension från staten när jag blir gammal (även om mina föräldrars troligtvis får det).

1988: -12%
2017: 4.2%

Det ser här bättre ut idag, men vi ska komma ihåg att 80-talet var en tid då man i princip fick betalt för att låna till bostad (avdragsrätter samt skyhög inflation). Bostaden var ett realt sparande som verkligen gynnat generationen innan mig. Dessutom så avreglerades kreditmarknaden 1985 vilket gav en rejäl boost till realprisökningar. Skatteregler under denna period gjorde att det var svårt att uppnå ngn positiv avkastning med finansiellt sparande.

Bostäder

Jag väljer här bara att kolla på bostaden som realt sparande då de flesta inte äger någon annan typ av realt sparande. 

Göteborg blir ett bra mellanvärde :). Inflationsjusterat blir detta 127 år 1988 till 397 år 2017. Helt klart är det dyrare att köpa ett hus idag.

1988: 127
2017: 397

Värt att nämna är dock skuldkvoten. Ekonomifakta saknar data här så vi vänder oss till en annan trevlig sajt: https://ekonomistas.se/2014/05/17/skuldkvoten-ar-ett-olampligt-riskmatt-det-finns-mycket-battre/

Här ser vi hur hushållens belåningsgrad ingalunda verkar hög. Tvärtom så har denna sänkts avsevärt sedan 1980talet.

1988: runt 65% i debt/real assets och 75% i debt/financial assets (blir ca 35% debt/total assets).
2017: runt 60% i debt/real assets och 70% i debt/financial assets (blir ca 30% debt/total assets).

Och här ser vi hur läget idag är relativt jämförbart med 1980-talet

Intressant minst sagt.

Låt oss även ta en titt på finansiella tillgångar (exklusive bostadsrätter).
En titt på rikatillsammans avkastningar samt rikatillsammans stockholmsbörsen berättar att vi har haft en period av finansiell tillväxt som var nära 0 under 1988 till 1993. Vi kan även se vilka enorma svängningar stockholmsbörsen har. Nu investerar jag mest i ACWI och MSCI world så detta berör inte mig lika mycket (OMX har historiskt högre volatalitet än det jag investerar i).

Slutsatser

Hade vi det bättre förr? Nja ...

• 1.794x mer i disponibel inkomst.
• 0.42x i ränteutgifter.

Intjäningen via lön har ju helt klart förbättrats.

• 3.13x i utgifter kopplat till husköp.
• Jämförbara skulder i förhållande till våra förmögenheter.

Dock är risken MYCKET högre idag då saker knappast kan förbättras gällande förutsättningar för framtida prisuppgångar i realtillgångar samtidigt som skulderna är personliga.

Så, var det bättre eller sämre förr? Beror lite hur man räknar visar det sig. Tar man mer ansvar för sin ekonomi och sparar är det klart bättre förutsättningar nu än förr. Vill man konsumera mer är det även bättre idag än förr. Riskerna är dock högre för de som är rädda för skulder.

UPDATE: Intressant nog drar Boverket liknande slutsatser i sin 2013 rapport. Deras beräkningar visar att ca. 30% av prisuppgångarna är spekulation, resten drivs primärt av reallöneuppgångar samt ränteutgifternas påverkan. Även om priserna ökar snabbare än reallönerna (nära 100% snabbare) så är det fortfarande en kombination av flera faktorer som spelar roll. Dock verkar inte utbud och efterfrågan till följd av inflyttning / urbanisering spela ngn större roll. Kreditexpansionen och tillgången på lån är en betydande faktor.