Det var bättre förr! vs Var det bättre förr?

En sak jag ofta hör, och själv bidrar till, är att prata om hur det var enklare "förr" med ekonomin. Idag verkar det vara näst intill omöjligt att spara till ett hus etc. och 120 års amorteringstider är accepterat i ett system där priserna bara kan gå upp...

Men låt oss titta på ifall det var bättre förr eller ej.

Det finns tre huvudsakliga källor till inkomst: disponibla inkomsten (alt. transfereringar), finansiellt sparande (värdepapper, räntepapper, bostadsrättsandelar etc.), och realt sparande (hus, tomtmark, guld, konst etc.). Låt oss granska samtliga!

Disponibla reala inkomster

Jag kommer länka en del till ekonomifakta vilket bör besökas oavsett mitt inlägg!

Jag väljer att jämföra sedan 1988 då detta är snittet för mig och mina syskons födelsedagar (dessutom är det nära medelåldern för förstfödeskor i Sverige).

1988: 119 760
2017: 214 810

Disponible reala inkomsten skall sedan jämföras med ränteutgifter som folk har för sina lån etc. Detta är i särklass en av de största icke skattemässiga utgifterna för hushållen och påverkar hur mycket de har kvar att konsumera (nu eller senare) för.

Runt 7% gick åt till ränteutgifter efter skatt under sena 80 och tidiga 90 talet. Kan jämföras med dagens 2.5%.

1988: 6%
2017: 2.5%

Sparande

Den disponibla inkomsten kan antigen gå till framtida konsumption (sparande) eller till nutida konsumption. 

Tabellen inkluderar både finansiellt sparande och realt sparande. 80-talet var tufft! Jag räknar med den finansiella sparkvoten då jag inte tror att vi kommer få pension från staten när jag blir gammal (även om mina föräldrars troligtvis får det).

1988: -12%
2017: 4.2%

Det ser här bättre ut idag, men vi ska komma ihåg att 80-talet var en tid då man i princip fick betalt för att låna till bostad (avdragsrätter samt skyhög inflation). Bostaden var ett realt sparande som verkligen gynnat generationen innan mig. Dessutom så avreglerades kreditmarknaden 1985 vilket gav en rejäl boost till realprisökningar. Skatteregler under denna period gjorde att det var svårt att uppnå ngn positiv avkastning med finansiellt sparande.

Bostäder

Jag väljer här bara att kolla på bostaden som realt sparande då de flesta inte äger någon annan typ av realt sparande. 

Göteborg blir ett bra mellanvärde :). Inflationsjusterat blir detta 127 år 1988 till 397 år 2017. Helt klart är det dyrare att köpa ett hus idag.

1988: 127
2017: 397

Värt att nämna är dock skuldkvoten. Ekonomifakta saknar data här så vi vänder oss till en annan trevlig sajt: https://ekonomistas.se/2014/05/17/skuldkvoten-ar-ett-olampligt-riskmatt-det-finns-mycket-battre/

Här ser vi hur hushållens belåningsgrad ingalunda verkar hög. Tvärtom så har denna sänkts avsevärt sedan 1980talet.

1988: runt 65% i debt/real assets och 75% i debt/financial assets (blir ca 35% debt/total assets).
2017: runt 60% i debt/real assets och 70% i debt/financial assets (blir ca 30% debt/total assets).

Och här ser vi hur läget idag är relativt jämförbart med 1980-talet

Intressant minst sagt.

Låt oss även ta en titt på finansiella tillgångar (exklusive bostadsrätter).
En titt på rikatillsammans avkastningar samt rikatillsammans stockholmsbörsen berättar att vi har haft en period av finansiell tillväxt som var nära 0 under 1988 till 1993. Vi kan även se vilka enorma svängningar stockholmsbörsen har. Nu investerar jag mest i ACWI och MSCI world så detta berör inte mig lika mycket (OMX har historiskt högre volatalitet än det jag investerar i).

Slutsatser

Hade vi det bättre förr? Nja ...

• 1.794x mer i disponibel inkomst.
• 0.42x i ränteutgifter.

Intjäningen via lön har ju helt klart förbättrats.

• 3.13x i utgifter kopplat till husköp.
• Jämförbara skulder i förhållande till våra förmögenheter.

Dock är risken MYCKET högre idag då saker knappast kan förbättras gällande förutsättningar för framtida prisuppgångar i realtillgångar samtidigt som skulderna är personliga.

Så, var det bättre eller sämre förr? Beror lite hur man räknar visar det sig. Tar man mer ansvar för sin ekonomi och sparar är det klart bättre förutsättningar nu än förr. Vill man konsumera mer är det även bättre idag än förr. Riskerna är dock högre för de som är rädda för skulder.

UPDATE: Intressant nog drar Boverket liknande slutsatser i sin 2013 rapport. Deras beräkningar visar att ca. 30% av prisuppgångarna är spekulation, resten drivs primärt av reallöneuppgångar samt ränteutgifternas påverkan. Även om priserna ökar snabbare än reallönerna (nära 100% snabbare) så är det fortfarande en kombination av flera faktorer som spelar roll. Dock verkar inte utbud och efterfrågan till följd av inflyttning / urbanisering spela ngn större roll. Kreditexpansionen och tillgången på lån är en betydande faktor.

Svenska preferensaktier

En del av planen för 2019 är att öka mitt samlade kassaflöde. Inspirerad av https://hernhag.se/preffar/ tänker jag nu gå igenom de olika preferensaktierna som finns på börsen och se ifall jag finner några lämpliga kandidater.

Tabellen nedan är sorterad på direktavkastning och jag har filtrerat bort alla bolag som dragit in utdelningen eller där utdelningen är uppenbart hotad.

Pref	Kurs	Utd.	DA	Inlösen	Bransch
Fast Partner	119.08	6.67	5.60%	116.67	Fastigheter
Sagax	35.25	2	5.67%	35 OR Sagax D	Fastigheter
Akelius	339	20	5.90%	375 2019-05]; 345; 330 [2024-05	Fastigheter
Heimstaden	336	20	5.95%	375 2025-05]; 330 [2025-05	Fastigheter
Hemfosa	167	10	5.99%	211,25; 195 [2019-11; 178.75 [2024-11	Fastigheter
SBB	577	35	6.07%	750 2020-10-05]; 650 2024-10-05]; 600	Fastigheter
Volati	658	40	6.08%	725 2020-05]; 675; 625 [2025-05	Industri
NP3	32.48	2	6.16%	35	Fastigheter
Klövern	313.5	20	6.38%	500	Fastigheter
Amasten	310	20	6.45%	350	Fastigheter
K2A	304	20	6.58%	325	Fastigheter
Corem	301	20	6.64%	500	Fastigheter
Victoria Park	301	20	6.64%	325 2019]; 300 2020]; 275 [2021	Fastigheter
Footway	119	8	6.72%	110 2019-60]; 105	E-handel
Sdiptech	107	8	7.48%	110 2019-05]; 105	Infrastruktur
ZetaDisplay	119	9	7.56%	110 2020-11]; 105	IT/reklam
Aros BU	106.98	8.5	7.95%	115 2020-12-19]; 100	Bostadsutveckling
Pegroco	117	9.5	8.12%	115	Investeringar
Genova P.	123	10.5	8.54%	130 2025-11]; 110	Fastigheter
ALM Equity	98	8.4	8.57%	120	Fastigheter
Tobin P	112	11.5	10.27%	110; 130 [2020-06	Fastigheter
Quartiers P.	8.72	0.96	11.01%	12	Fastigheter

För att få en idé om hur marknaden prissätter risken så kan vi kolla på obligationerna:

• Fast Partner. IS STIBOR + 2.45 2018/2021. IS STIBOR 3 2.85 2018/2022. Inlösen sannolik.
• Sagax. IS STIBOR + 2.15 2017/2021 + 2017/2022. Risken låg 3.2 2015.
• Akelius. IS STIBOR + 1.3 2018/2023. Inlösen sannolik.
• Heimstaden. IS STIBOR + 3.15 2017/2021.
• Hemfosa. IS STIBOR + 2.775 2018/2021?. Stamaktien ger 6.7%. Detta var innan Nyfosa?
• SBB. IS STIBOR 3 + 3.9 2018/2021.
• Volati. IS STIBOR + 3.5 2017/2022. Stamaktien intressant.
• NP3. IS STIBOR + 5 2018/2022. Stamaktien ger 4.3%.
• Klövern. S STIBOR + 1.7 2017/2021. IS STIBOR + 3.5 2018/2021.
• Amasten. IS STIBOR + 6 2017/2019.
• K2A. Hittar inga obligationer. Men belåningen ökar och räntetäckningsgraden neråt. Nope.
• Corem. IS STIBOR + 4.35 2018/2021.
• Victoria Park. IS STIBOR + 4.5 2016/2020. Lånen går ner. Intressant. Men nej.
• ...
• ALM. IS STIBOR + 7.5 2017/2021.

Håller vi oss till en risk på under 350 punkter över STIBOR för icke säkrade är dessa intressanta:

1. Akelius: 5 år och 1.3.
2. Sagax: 5 år och 2.15.
3. Fast Partner: 3 år 2.45 samt 4 år 2.85
4. Hemfosa: Lite otydligt men jag tror 3 år och ett snitt på 2.775
5. Heimstaden: 4 år och 3.15
6. Volati: 5 år och 3.5
7. Klövern: 3 år och 3.5

Ok. Vad ska man med en preferensaktie till? Kassaflöde är mitt givna svar. Då vill jag ha så mycket stabilitet som möjligt och jag vill gärna att preferensen negativt korrelerar med aktieportföljen som helhet (dvs. gärna evig pref som beter sig som en obligation och rör sig omvänt mot räntan). Jag vill därför att det ska vara säkert, dvs. hyresfastigheter med låg belåning och låg vakansgrad. Akelius är en given vinnare. Nu har preferensaktien gått upp på spekulation om inlösen (som kanske uteblir). Blir det en inlösen så är det i princip gratis pengar på 339 SEK. Blir det inte inlösen så finns risk för nedgång igen men det tar man igen på något år eller så.

Data för Akelius 2017:

Räntetäckningsgrad: 4.7 (exklusive värdetillväxt 1.9)

Belåningsgrad: 44%

Vakanser: 0.9%.

Soliditet: 46%

Bolaget tar höjd för: Räntehöjning på 5 procentenheter samt 25% pristapp på fastighetspriser. De har en räntetäckningsgrad på 1.7 med en uppgång till 8% ränta.

Siffrorna blev bättre för 2018Q3...

Givet att Akelius pref ger 5.9% finns det egentligen inte något klokt alternativ till den preferensen. 

Annat intressant är stamaktierna i Hemfosa, Volati, samt Sagax. Äger ju redan Sagax, men ska ta en närmare titt på de andra.

Portföljen 2018

Ok. Helåret 2018 är bakom oss och det är dags för en summering. Kan ju börja med att skriva att december månad var ju en "dålig" månad. Mitt eget resultat förvärrades pga följande inköp:

1. 2018-12-03 köptes 100 BPY för 15 900. Är nu nere -6.18%.
2. 2018-12-03 köptes 20 BIP för 7 059. Är nu nere -7.11%. Köpte även för 5 022 den 17:e och är nere -6.11 där.
3. 2018-12-03 köptes 50 BEP för 12 904. Är nu nere -7.13%.

Botten för samtliga var runt den 24:e och alla är upp ca: 10% sedan den botten. Planen är dock oförändrad gällande Brookfield, det är ett bolag med en grym historik och är väl positionerat för framtiden förutsatt att vi inte får räntehöjningar utan inflation (bedömer det utfallet som osannolikt).

December är dock en fantastisk månad sett från ett inköpsperspektiv. Flera bolag börjar nu komma ner i värdering en del och det börjar bli dags att se över inköpen och skjuta in med mer medel från krigskassan.

Utdelningar (SEK 25 698)

Utdelningarna under 2018 var ett riktigt lyft (som planerat). Totalt mottogs 17 320 SEK över 88 utdelningar fördelat enligt nedan:

Månad	Summa
Jan	138.59
Feb	280.76
Mar	1977.14
Apr	1554.11
Maj	4864.68
Jun	4129.16
Jul	925.6
Aug	255.84
Sep	856.12
Okt	1186.43
Nov	857.37
Dec	294.21

December var även tid för utbetalning av räntor från Avida och Bluestep. Totalt mottogs SEK 8 378.

Portföljen

Portföljen ser nu ut som nedan (grönt betyder ökning/nytt, rött minskning, svart oförändrad):

Aktier	Antal	Plan	Typ
Berkshire Hathaway Inc Class B	6	Långsiktigt öka	Värdetillväxt
3M	3	Öka vid börskrash	Utdelning
Bonava AB B	20	Observation	Bostadshedge
Brookfield Infrastructure Partners LP	90	Långsiktigt öka	Utdelning
Brookfield Property Partners LP	300	Långsiktigt öka	Utdelning
Brookfield Renewable Partners LP	150	Långsiktigt öka	Utdelning
Bure Equity AB	48	Öka vid börskrash	Mix
Castellum AB	150	Behåll	Utdelning
Industrivärden C	110	Långsiktigt öka	Mix
Investor AB ser. B	150	Kärninnehav	Mix
Johnson & Johnson	16	Behåll	Mix
Kinnevik B	10	Observation	Mix
Latour, Investmentab. ser. B	545	Kärninnehav	Mix
Lifco AB ser.B	40	Öka vid börskrash	Mix
Lundbergföretagen AB, L E ser. B	178	Kärninnehav	Mix
Nordea Bank Abp	30	Observation	Bostadshedge
Realty Income Corporation	85	Öka vid dipp	Utdelning
Sagax AB	90	Krydda	Utdelning
Skandinaviska Enskilda Banken ser. C	10	Observation	Bostadshedge
Skanska B	6	Observation	Bostadshedge
Svenska Handelsbanken ser. A	25	Observation	Bostadshedge
Vostok New Ventures Ltd	75	Balansera global	Mix
Waste Management Inc	14	Behåll	Mix
XACT Högutdelande	900	Kärninnehav	Utdelning
Fonder
Avanza Global	304	Öka i brist på annat	Värdetillväxt
S&P 500 High Dividend Low Volat.	70	Öka vid lagändring	Utdelning
iShares S&P 500 IT	570	Öka vid björn	Värdetillväxt
iShares Snull 500 Health Care Sector	760	Långsiktigt öka	Mix
Länsförsäkringar Global Indexnära	811	Behåll	Värdetillväxt
Spiltan Globalfond Investmentbolag	253	Avvakta ökning	Värdetillväxt
Swedbank Robur Access Asien	81	Balansera global	Värdetillväxt
Vanguard FTSE Emerging Markets	105	Balansera global	Värdetillväxt

Det är lite oklart hur mycket portföljen som helhet gått under 2018. Nordnet visar följande:
KF: 14.53%, +34 373.
ISK: 5.4%, +14 393.

Avanza är dock lite udda. Den visar 3.15% för året men samtidigt -17 771 i resultat. Portföljen skall således ha gått upp procentuellt men ner i kronor sett, vilket är lite udda. Går vi efter procent, så ligger jag runt 7% för helåret.


Det är även dags att ta fram en plan för året som kommer. Mer om det i nästa inlägg.

Brookfield Asset Management del 1

Dags för lite due dilligence!

Jag har tidigare bestämt mig för att försöka utveckla mina kriterier för investeringar, detta genom att kolla mer på ledarskapet.

Mannen på bilden är James Bruce Flatt, 53 år. Han är sedan 2002 VD för Brookfield Asset Management (BAM). Jag har haft ögonen på BAM ett tag nu och tagit lite mindre poster i diverse bolag de äger. Planen är att utöka denna posten rejält och jag kommer därför nu i en serie blogposts gå igenom bolaget och dess verksamhet så att jag är säker på mitt köpbeslut.

Normalt brukar jag inte bry mig om ledningen då jag ligger tung i index eller i svenska investmentbolag där ledningen redan är känd för mig som svensk. Men Bruce Flatt är från Kanada och jag hade innan 2017 ingen som helst kännedom om BAM.

Vem är James B. Flatt?

År 1990 började James B. Flatt jobba på Brascan (föregångaren till BAM) och hamnade snabbt i flera ansvarspositioner. År 2000 blev han chief executive för Brookfield Properties, då en av Brascans divisioner. Två år senare, vid en ålder av 37, var han utnämnd till VD för Brascan, som 2005 bytte namn till Brookfield Asset Management.

Hans bedrifter är väldokumenterade och han har flera gånger fått diverse utmärkelser.

• Harvard Business Review placerade honom som #60 på en lista av top 100 CEOs.
• Han blev utnämnd till årets VD 2017 av The Globe and Mail
• Under hans ledarskap växte Brascan och genom en serie lyckade investeringar så skapades BAM

Han gillar vara lite under radarn vilket är en positiv signal för mig. Han bor i Toronto och drar inte mycket uppmärksamhet till sig. Detta är lite lustigt när man tänker på vilket enormt imperium som BAM egentligen är.

Flatt äger 18.2 miljoner aktier i BAM och har således en ganska stor stek i bolaget, en MUSD 800 stek för att vara exakt. Detta utgör en betydande del av hans totala tillgångar på MUSD 1930. Han är även väl bekant med bolaget och har jobbat inom flera olika delar av det och har god kännedom om verksamheten av hans olika uppdrag att döma. Han har suttit i flera styrelser som jobbar nära BAMs kärnverksamhet, bland annat: Brookfield Properties Corp., Brookfield Homes Corp., Fraser Papers, Inc., Norbord, Inc., Noranda, Inc., Brookfield Properties Corp., Brookfield Property Partners LP, Falconbridge Ltd., New GGP, Inc. och Brookfield Incorporações SA. Han här även varit VD Brookfield Finance, Inc.

Flatt är ganska förtjust i infrastruktur och andra tillgångar som kan generera vinst under väldigt långa tidshorisonter, helst "forever". Det finns flera intervjuer med Flatt och han framstår som väldigt jordnära och energisk. Här är en del bra intervjuer med honom:

• Om satsningen i Indien
• Hans syn på fastigheter, kinesiskt kapital, elmarknader och Brasilien, och styrkan i BAM
• Hans syn på framgången inom BAM finns som ett Google Talk (mer om detta nedan)

Ett par saker som oroar mig är Flatts övertygelse att retail kommer åter samt hans antaganden om låga räntor framöver. Dock så har Flatt lyckats skapa ett fastighets- och infrastruktur-imperium som idag är världens största med över BUSD 285 i AUM. Jag har knappt råd med en lägenhet. Flatt är revisor och har flera gången framgångsrikt navigerat både upp och nergångar i ekonomin utan en större inverkan på BAMs resultat. Jag kan inget om ekonomi och mitt enda försök till bolag resulterade i en massa erfarenheter men ingen direkt vinst.

Det jag gillar med BAM är fysiska tillgångar som genererar återkommande och långsiktiga inkomster. Och James B. Flatt verkar vara en riktig vass spelare här. En jag gärna går i ryggen på. Han driver BAM mot värdeinvesteringar inom områden där den stora massan inte vill investera sina pengar.

Till nästa gång tittar jag närmare på själva bolaget och hur de investerar.

Strategi för framtiden

Vägen framåt

Sven Carlin frågar: Vad gör du om:

1. Börsen faller 20%?
2. Börsen faller 40%?
3. Börsen faller 60%?
4. Om räntan går upp till 5%
5. Vad händer om vi får hyperinflation?

Låt oss kolla på en del faktorer som påverkar svaren på frågorna ovan.

Jobb

Köpa gör man förutsatt att man har ett jobb och likvider. Jag har tidigare skrivit om mitt jobb och varför jag trivs med den trygghet det jobbet innebär. I princip så kan jag inte förlora jobbet vid en större nedgång då jag har säkrade statliga projektfinanser med öronmärkta medel fram till 2021. Dessutom har jag a-kassa och inkomstförsäkring. Så, något större inkomstbortfall ser jag inte på radarn.

Men ponera att det oväntade händer och att jag förlorar jobbet. Igen, a-kassa och inkomstförsäkring. Dessutom sitter jag på 60% likvida medel och har pengar så att det räcker i flera år framöver. Jag har dessutom två olika anställningserbjudanden på bordet nu från två olika forskningsinstitutioner. Tryggheten på jobbet gör att jag kan skjuta in medel ifall det krisar sig ordentligt. 

Givet att jobbet är säkrat, låt oss kolla på andra faktorer som likvider och tillgångsslag. 

Tillgångar och likvida medel

Jag har för tillfället runt 60% i likvider. Gott om torrt krut mao. 

Tar vi en närmare titt på portföljen så har jag under senaste halvåret allokerat mestadels av lönen till utdelningsaktier just för att vikta bort från icke utdelande aktier och mer mot utdelande aktier. 

• 28% av aktieportföljen allokerad i aktier jag enbart har för deras utdelnings skull.
• 44% av aktierna i värdetillväxt, dvs icke utdelande. 
• 27% ligger i investmentbolag (mestadels Lundbersföretagen, Latour, och Investor).

Familjesituation

Min SO är fullt informerad om min portfölj och mina planer. Jag kommer således inte få emotionell stress därifrån. Inga familjeplaner på horisonten ännu. Dock vill vi gärna skaffa barn och flytta utomlands (Singapore eller Schweiz) inom 10 år. Det innebär att jag gärna ser en portfölj allokerad mot utdelningar som kan täcka inkomstbortfall etc.

Låt oss nu svara på frågorna ovan en efter en.

Fråga/Svar 1-3

Hur man reagerar på börsfall beror ju lite på hur man är allokerad.

• Tung i icke utdelande aktier = tråkigt.
• Tung i utdelande aktier = tråkigt med värdenedgång men sjukt kul att köpa mer rent generating assets för lägre pris. I det stora skulle jag väl säga att det bara är kul med nedgång om man vill åt utdelningsaktier.
• Massa torrt krut = Kul. Dags att köpa.

Går börsen ner 20% så ökar jag på löpande med lönen jag får varje månad och försöker jobba mer vid sidan om och skjuta in mer medel allt eftersom. En tredjedel av dessa medel ska in i fonder; en tredjedel in i utdelning, och sista tredjedelen in i investmentbolagen. Med andra ord, så fortsätter jag investera precis som jag gör nu.

Går börsen ner 40% blir det genast mer intressant. Då drar jag ner min exponering i likvida medel från dagens 60% till 30% och siktar på 60% i aktier. Kommer enbart fokusera på utdelande bolag och mix (värde + utd) då jag tror det annars blir svårt emotionellt att köpa rent värde. Jag vill gärna "lura" mig själv och köpa rent streams för framtiden och skita i vad som händer vidare i portföljen.

Går börsen ner 60% så går drar jag ner likvida till 10% av totala portföljen (detta för att ha tillräckligt för en insats). Siktar på 10% PM, och 80% i aktier. Nu blir det dock mer intressant med små och medelstora bolag. Så investmentbolag med fokus på micro-small-mid cap är intressant. Likaså är det nu intressant att jaga bolag som har stora kassor där marknaden nu värderar bolaget under dess tillgångar (BRK AAPL kanske?). Vi får se. Poängen är att vid en 60% krash är det stort fokus på cykliska sektorer och små bolag.

Går den ner 80% så lägger jag in mina sista 10% av likvida medel i en globalfond, stänger portföljen, stänger ner alla nyhetssidor, håller om de jag älskar mest i livet och fokuserar på att njuta och lära mig mer och växa som person.

Går den ner 90%+ kommer jag inte veta det. Troligtvis är det så pass stor kris då att jag redan köpt kaffe och cigaretter för att förbereda en flykt mot Island.

Fråga/Svar 4

Om räntan går upp till 5% kommer vi ha en kollaps på både aktier och bostäder i Sverige. Tyvärr gillar jag inte Sveriges utveckling de senaste åren så jag vet faktiskt inte ifall jag hade velat köpa bostäder i detta land. Vi får se. Sen spelar det ju stor roll vad andra länder har för räntor. 

Oavsett vilket så har jag ju inte skulder så jag drabbas inte av en ränteuppgång. Om något så kommer den gynna mig då ränteuppgång agerar sänke till aktier/hus vilket leder till köptillfällen.

Fråga/Svar 5

Vad händer om vi får hyperinflation? Detta är nog det scenario som oroar mig mest. Jag har idag inga skulder så en inflation är inte alls bra för min del. Dock har min mor betydande skulder i sin bostad. Så genom henne så antar jag att det finns en möjlighet att få fördelar av en hyperinflation.

Vidare så kommer jag snart ligga på 10% i PM. Hyperinflation gynnar ju fasta tillgångar och skulder. Inflation gynnar dock inte utdelningsaktier, utan är mest intressant för de som äger aktier som ligger på stora fysiska tillgångar ($JNUG någon?).

Dock så är ju hyperinflation absolut mest skadligt för tillväxtaktier med framtida intäkter. Diskontering och den ränteuppgång som följer inflation gör ju att tillväxtbolag med framtida intäkter drabbas extra hårt. Jag har i princip knappt några sådana bolag i portföljen. Jag har ett stort fokus på bolag som genererar pengar idag. Sagax är väl ett undantag då de växer bra men de har även stadiga kassaflöden och de ligger helt rätt i en megatrend. Dessutom är det under 5% av portföljen som är tillväxt (Lifco, Sagax, Bure, och lite annat).

Jag har även funderat på att ta in Realräntefonder (inflationsskyddade) men problemet här är ju att sättet de mäter inflation på är ganska skevt.

En annan sak att beakta är ju att en hyperinflationär fas sällan är långvarig. Det är nästan bättre att planera för en "early-cycle" istället för att planera för inflationen.

Slutsats: Jag ligger 10% i PM, fokuserar på stabila och sunda bolag med produkter som behövs i alla väder, och väntar snällt ut inflationen genom att börja vikta mot finans och andra sektorer som gynnas av tidig cykel.

Syntes

Jag är tråkig. Kommer troligtvis inte tjäna en massa pengar på börsen de kommande åren, men så är det. Jag är redan mentalt inställd på att de kommande 5 åren handlar mer om att förlora så lite som möjligt och inte om att tjäna så mkt som möjligt. En stabil portfölj, diversifiering, ohotad anställning, och torrt krut gör att jag sover gott om natten med damen i famn :).

Utdelningar eller värdetillväxt?

Flera indikatorer pekar på att vi kommer få en period med negativ utveckling på de flesta tillgångslag under de kommande åren. Frågan är då vad man kan göra.

En sak är givetvis att helt enkelt ligga utanför börsen. Fast denna strategi innebär i praktiken att man försöker "time the market" vilket är lite dumdristigt.

Ett annat alternativ är att diversifiera portföljen och dra ner risken en del för att sedan ta ut en procentdel av portföljen vid behov från den bäst presterande tillgången. Flera tunga investerare, e.g., Ritcap och Buffet, verkar ligga historiskt tunga i likvider och lågt i equities. Ritcap har t.o.m ökat guldexponeringen (källa) en del vilket tyder på att de förväntar sig oro och inflation på världsmarknaderna.

Som investerare är jag övertygad om att jag är min egen värsta fiende. Det gäller således att undvika göra dumheter när aktiemarknaden blir rejält skakig. Detta har jag sökt åstadkomma genom:

• Bred exponering i portföljen med olika värdepapper
• En liten del ädelmetaller
• Ett stabilt jobb som inte är känsligt för konjunktur

Faktorer jag håller koll på nu är huruvida inflationen kommer börja sticka uppåt (gynnar skuldsatta och de med fasta tillgångar) och ifall räntorna ska börja ticka uppåt (gynnar de med kapital tillgängligt).

Ett tredje och sista sätt är att fundera på investeringarnas mål. Ponera nu att vi får en period med långsiktig och utdragen nedgång på marknaden. Frågan är om det inte är bättre att kontinuerligt köpa aktier i stabilt utdelande konjunktursokänsliga bolag. En nedgång i portföljvärdet då blir ju inte lika psykiskt jobbigt. Istället kan man se fram emot att man skaffar ett kassaflöde och att det nu är billigare att stärka sin framtida intjäningsförmåga. Kassaflöde skall inte underskattas, det är ju trots allt det man lever på.

Portföljen YTD OCT2018

Total uppgång samtliga konton: ~17%

Nordnet Sverigekontot

Utveckling: +9,7%
Sharpe: 0,6
Volatilitet: 12,4%

Största förlusterna
AQ (-21%) köpte ett bolag som stod för mina ideal. Frångick investeringskriterierna.

Bästa affärer
TOM >100% (vet ej då jag bytte från Avanza)
AXFO +34,3%
JM +14,9%

Tidiga försäljningar

• BET såldes vid 62 då jag inte litade på min analys och frångick min investeringsmodell. Aktien var nertryckt och hade stora short positioner.
• OHI såldes vid 27 då jag oroade mig för den politiska känsligheten för SNF samt deras problem med Oriana. Sålde i princip på botten. 
• TOM såldes vid 175. Ville egentligen inte sälja bolaget men ansåg att jag redan hade tillräckligt stor exponering via mitt ägande i LATOUR. Ångrar det inte även om det är lite surt :).
• TROW såldes vid 73. Jag var orolig för intjäningsförmågan med passiva indexfonder och robotar som guidar investerares beslut. Har egentligen inga belägg för detta. Vilket är en bra anledning för att sälja då jag tydligen inte kan branschen. 

Överlag är jag nöjd med portföljens utveckling.

Nordnet Utländska

Utveckling: +22,4%
Sharpe: 1,2
Volatilitet: 13,3%

Största förlusten
NOVO (-12%) såldes och flyttades till QDVG enligt försäljningsreglerna.
SKT (-9%) såldes och flyttades till O.

Bästa affärer
AUSS +91%
SALM +76,5%
BAKKA +64,1%
COMP +62,4%
LSG +42,9%

Tidiga försäljningar

• AUSS såldes vid 104 efter en massiv uppgång. Tycker den är för högt värderad fortfarande och inväntar en mer rimlig värdering.
• LSG såldes vid 55,88. Liknande argument som för AUSS ovan.
• SALM såldes vid 358. Liknande argument som för AUSS ovan.

Svårt att inte vara nöjd här, men uppgången är mestadels pga. framgångar i Norge. Inte bra. Ren slump :). Eller ja, alla dessa aktier var riktiga värdeaktier när jag köpte dem så.

Avanza (mix)

Utveckling: +15,61%
Sharpe: 1,06
Standardavvikelse YTD 14,37 %

Bästa affärer
Peab +21,6%
EPR +20,6%
BESQ +19,7%

Inga förluster.